Lycka och saknad.
Allt känns tomt. Det blev min vardag. Alla blev min familj.
Men nu är de flesta borta. Vet inte vilka jag kommer leva med. En del vill jag prata med dygnet runt. Andra känns som om dem lika gärna kan glömmas bort.
Ångest. Kunde lära känna en del så mycker mer. Förstår fortfarande inte varför jag inte gjorde det. Jag ångrar mig. Vill kunna skriva hur mycket som helst om er. Med er.
Vill kunna skratta hur mycket som helst. Mer er.
Saknar er så himla mycket. Hoppas ni hör av er. Hoppas ni tar egna initiativ. Föreslår något. Det skulle göra min dag till den vackraste.
Men jag är ändå så otroligt glad att jag fick tillbringa en del av mitt liv med er.
Men nu är de flesta borta. Vet inte vilka jag kommer leva med. En del vill jag prata med dygnet runt. Andra känns som om dem lika gärna kan glömmas bort.
Ångest. Kunde lära känna en del så mycker mer. Förstår fortfarande inte varför jag inte gjorde det. Jag ångrar mig. Vill kunna skriva hur mycket som helst om er. Med er.
Vill kunna skratta hur mycket som helst. Mer er.
Saknar er så himla mycket. Hoppas ni hör av er. Hoppas ni tar egna initiativ. Föreslår något. Det skulle göra min dag till den vackraste.
Men jag är ändå så otroligt glad att jag fick tillbringa en del av mitt liv med er.
Kommentarer
Trackback
