Tomhet.

Det känns tomt.
Jag saknar någon att ha nära. Någon att kunna prata med. Om allt.
Du försvann. Jag hoppas du kommer tillbaka.
Jag vet inte om jag gillar dig på samma sätt som du gillar mig. Men jag vill ändå ha dig nära. Du finns alltid i mina tankar. Att du inte törs prata med mig, känns fel.
Jag blev glad idag. Att träffa någon man alltid träffar men aldrig pratar med, men gör det just då, är kul. När man då får ett väldigt trevligt bemötande känns ännu bättre.
Imorgon väntar nya äventyr.
Men fortfarande...
Livet är ömtåligt. Mer ömtåligt nu.

Kommentarer
Postat av: Vera

Du skriver fint, fin blogg. :)

2010-05-16 @ 12:40:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0